Customer/Seller relationship
Customers are like bees. They sworm around the unexpecting future target. This target is what we call the seller. The bee may come to complain so much or be so indecisive that the pain of a sting might be the preferable pain. Unlike a bee, who only attack when threatened, this spieces can hold a grudge against all sellers due to a mistake made by some non-present seller.
How to…
…recognize a bee-customer
- Stomping feet
- Sweat and the occassional tears breaking out
- Big handgestures
- Facecolour is slowly becoming increasingly red
- Voice unmistakably loud and high pitched!
…to deal w them
- Although your mind is racing and you want to scream, speak with a calm, relaxed voice
- Make sure you always have something to back up your arguments with, or the customer will shoot you down!
- Either have waterproof clothes or have an umbrella close to hands when the waterworks starts.
- When you can’t you can’t stand another word, make up an excuse to go to the storage room where you can scream into a pillow while the understanding eyes of your colleagues watch you.
- When finally the bee won’t stop buzzing… give up and run away. RUN! And don’t look back!
As you can probably tell by this nice little explanation of a day as a seller in a babystore, you might understand that this day has not been the greatest! However the highlight was that I got to see Connie Nielsen, the Danish actress who playes against Russel Crowe in Gladiator (one of my favourite movies)!
Work in Copenhagen, Denmark
So this is what summer is all about when you reach a certain age? Its all work and no fun… I probably shouldn’t say no fun. As soon as I’ve got a minute or two to spare I tend to have more plans than I truely have time for. The reason for the change of language is that my friends back in England from Uni shall have a chance to understand what I’m writing.
Love to you all!
Ett mästervärk i självömkan!
Varför Varför blir vi sjuka
Kan någon snälla svara mig? Efter 3 veckors hosta blev jag attackerad av feber i onsdags. Två läkarbesök och två recept senare, på fredagen kom den värsta huvudvärk jag någonsin varit med om. Skakningen av en hostattack får mitt huvud att vilja trilla av. Så nu sitter jag här ensam, en lördagkväll, (när resten av familjen är på fest), och tycker synd om mig själv och sörjer det nyårsfirandet jag kommer gå miste om. Och vem än som tar sig tid och läsa detta får njuta av detta konstverk i tycka-synd-om-sig-själv. Förlåt för det, men jag hade ett stort behov av att uttrycka mitt missnöje. Stackars Stackars lille mig… Hoppas ni andra mår bättre.
Oj, någon har humor!
Läs den här intressanta artikeln från aftonbladet…
Så nu var det dags för danskarna att ta itu med något de förlorade för 400 år sedan. Snacka om långsynta… De är lite försent ute. Vid detta laget är de “danskar” som bodde i Skåne, svenskar. Get over it you guys! Vad jag inte riktigt heller förstår är varför en del säger att de gärna kapar av Skåne från Sveriges karta (“en del” =de ca. 27 000 pers. som svarat “ja” på aftonbladets undersökning på frågan “Tycker du att vi ska ge bort Skåne till Danmark?”) Varför? För att folk inte förstår dialekter annat än rikssvenska? För att folk tror på stereotyper och tror dem vet hur alla “skåningar” är? För att man vill förminska den enormt stora svenska befolkning? För att bli av med länet med flest underbara stränder? Vad det än är för anledning dessa människor har, är jag smått tveksam att de verkligen tänkt igenom vad ett sådant beslut skulle innebära. Och förresten, vilka är dessa människor, och vad säger att vi inte kan utesluta just den delen av landet de kommer ifrån? Om vi inte ens inom ett land kan hålla ihop, hur kan det finnas något hopp för att man ska kunna komma överens men andra länder?
Snurre-Emma
Har så mycket att hålla reda på att jag redan nu är ganska kass med att uppdatera min blogg. Så mycket papper och inbetalningar åt höger och vänster att jag blir alldeles snurrig. Mellan packning inför min flytt till England (på Söndag), simning (som jag kämpat på med förvånandsvärt mycket) försöker jag klämma in att träffa så många gamla kompisar som möjligt. I söndags blev det promenad i bokskogen med Carro, i onsdags blev det mys i Alnarpsparken med Vanessa, på torsdagen lyckades jag och C.C klydda till det så att vi aldrig träffades. Tur att jag iaf lyckades träffa min aupairkompis Lina den dagen iaf. Dagens trista väder till ära satt jag och ugglade hemma, simmade en skvätt och hade sen myskväll med familjen. Sådana dagar behöver man ibland också, speciellt eftersom det kommer dröja till nästa gång det händer.
Det kan vara sol på hösten!
Efter en lång, tråkig och regnig vecka blev det sol på lördagen. Jag och Emma drog till Lund och tog oss en fin fika med cheesecake. Mums! Köpte lite vettiga studentgrejor och åkte sen tillbaka hem. Resten av dagen stängde man sedan in sig på 18-årskalas hos kusinen i Bunkeflo. Fylletaxi till föräldrarna hem och sedan var den det snippsnappslut på den dagen.

Emma & Jag äter cheesecake i Lund
Nr 1!
Så har man tagit steget att skaffa en egen blogg. Under mitt år i USA höll jag mig till resedagboken eftersom det kändes mer lämpligt, men nu i och med skolan i England tänkte jag att en blogg kanske kunde vara en bra idé. Sen så hade jag klart min andra Emma som inspirerade mig. Idag har varit en mäkta intressant dag men allmänt slappande hos en snörvlig Emma, lite mes-sim och sedan mycket trevlig middag etc hemma hos min gamla vän Vanessa och hennes familj. Superroligt. Nu är klockan ganska sent, och jag ser fram emot att få sova ut för första gången på hela veckan. Därmed var det slut på detta första inlägget. Shipp hej!
Hello world!
Welcome to WordPress.com. This is your first post. Edit or delete it and start blogging!